tisdag 7 februari 2023

Om att komma hem

 När jag var ute på promenad igår, så var det som att myntet ramlade ner, jag pratar om min övning med Naturterapikorten. Det var som att jag andades med hela min kropp, långt ner i magen. Jag hade ingen riktning jag behövde gå, utan bara följde med min hund. Jag vet inte ens hur länge vi var ute, det var som att ingenting annat i världen spelade någon roll. Samtidigt som jag kände en stor våg av tacksamhet liksom sprida sig genom hela min kropp. Jag kände en sådan närvaro med nuet och med alltet, det var en upplevelse som jag tidigare enbart kunna få genom trumresor eller guidade meditationer. 

Min plan från början var att ta ett nytt kort varje vecka, men jag förstår nu att den upplevelsen går inte att tvinga fram genom någon sorts tidsplan. Det händer när det är dags, när jag är redo. Det är ju så för mig iallafall, att det tar tid att integrera ett mantra. från början glömmer man snabbt bort det, eller pressar fram tanken. Jag behövde mer tid än en vecka och det känns så skönt att jag inte höll min tidsplan, utan att jag väntade tills det kändes som att jag var klar med övningen. 

Jag tänker fortfarande använda mig av mantrat, men ska börja med den andra övningen nu.

Två av Meditation:

Andas in

Sitt i en behaglig position och låt dina fingertoppar nudda marken.

Slut ögonen, fokusera på din andning och lägg märke till din omgivning.

Föreställ dig nu att du andas in omgivningen och andas ut känslor och stressfaktorer som du vill bli av med.

Andas in naturens läkande kraft och andas ut mänskliga bekymmer som inte gagnar dig.

Gör så tills du är till bredden fylld av naturen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Till alla versioner av mig

I min hand håller jag fem kuvert, mitt namn står på allihop. Till Jenny, inget mer. Jag lägger ut dem framför mig på golvet som i en halvcir...