torsdag 29 september 2022

Rättvisemärkta skygglappar

 Sitter fast i hissen. 

Den här veckan har jag varken kunnat åka upp eller ner med hissen. Den har liksom fastnat mellan två olika våningsplan. En sådan händelse kan ju skapa en känsla av panik och frustration över att inte komma dit man vill. Men jag har valt att underkasta mig för situationen och gör nu ett försök att ta mig an veckans tema. 

Vad innebär det att älska, vad är vishet och vad betyder det att älska vishet? 

Vid första anblicken av ordet älska, så tänker jag automatiskt på en kärleksrelation. Men ju närmare den tanken jag kommer så blir jag fundersam. I en kärleksrelation finns det spelregler och krav som ska uppfyllas för att både visa kärlek och få det tillbaka. Den kärleken kan också dö, ta slut, bytas ut till andra känslor då kraven inte uppfylls. Älska är starkt kopplat till lidande, till smärta. Det är väl därför vi har motsatsord Kärlek-Hat, Varmt-Kallt osv. Men vad kan annars ordet älska betyda för mig? 

Jag använder ju ordet när jag säger att jag exempelvis älskar min soffa, min son eller mina nya skor. Men jag skulle ju inte kunna säga att det är samma känsla för de tre olika. Soffan älskar jag för den är skön, det är en plats för vila, en plats för gemenskap och mysig framför en bra film. Min son älskar jag för han är en del av mig, min familj. Skorna jag älskar kan snabbt bytas ut till ett annat par, jag kan älska dem för de är bekväma eller fyller ett visst syfte, eller hur jag känner mig när jag har dem på mig. Tre helt olika ”älska” får mig att på ett sätt ifrågasätta ordet och dess innebörd. Samtidigt som det för mig är så uppenbart vad jag menar när jag säger det. En annan tanke som dyker upp är att jag märker att jag sätter ordet mitt, min framför de saker jag älskar. 

Är det så vi gör när vi älskar något? Kan vi bara älska det vi känner tillhör oss? Hur kan ett sånt starkt laddat ord egentligen beskriva vad jag tycker om mina nya skor? Kan det vara så att vi missbrukar ord och dess innebörd så att de inte längre har samma betydelse? Är det en bra sak, att kunna älska något om bara en liten sak? 

När jag tänker på ordet vishet, så kommer det upp en tanke om en klok, äldre person. Samtidigt som jag känner att det inte är min egenskapade tanke. Det är något inlärt. En annan del av mig förstår varför jag inte direkt kan knyta an till ordet är för att det inte används i det mer vardagliga språket vi brukar. Jag är mer van att höra ord som intelligent och smart. Vilka egentligen inte stämmer in på ordet vishet. Vishet för mig handlar om att veta vad man ska göra i olika situationer, hur man bemöter andra, på vilka sätt man tar sig an hinder i sitt liv. Samtidigt som jag gör en koppling till hur man även förhåller sig till vår planet och hur vi tar hand om den. 

Alla vi som lever nu kommer ju till en värld där de ”äldre” redan levt en stund på jorden. Som ska visa oss hur man gör, som i sin tur blev visade av deras äldre generation. Det är ju här någonstans det har gått fel, det är här skygglapparna tagits på.

 Vi är ju uppväxta med att vi ska lära oss av de som redan vet, hur kommer det sig att vi inte längre ser det som redan för längesedan blivit fel och fortsätter att blunda och bara befinner oss i en loop o gör om samma sak om och om igen? När gick visheten förlorad? Lever vi i ett sådant ständigt överflöd där saker förlorar sitt värde och snabbt kan bytas ut? Är vi uttråkade för att vi har för mycket fritid? Varför använder vi inte den fritiden för att utveckla mer vishet? 

Vad innebär det att älska vishet? I den bästa av världar skulle jag vilja säga att då finns det en självklar gemenskap och en vördnad för våra medmänniskor, djur och natur. I den värld vi lever i, skulle jag nog mer byta ut ordet vishet till kapital och materiell status. Det står mycket högre upp på listan än vishet. Men i den värld vi lever i så kan man betala miljöskatt som i sin tur då ska plåstra om såren på moder jord. Vi blir inte belönade för att tänka, vi ska producera och konsumera. 

Hur kan vi som människor fortsätta med våra liv precis som vanligt trots att det årligen kommer ut en rapport som visar på att jordens resurser redan är använda, innan året ens är slut? Hur kan vi med avstamp i den rapporten månaden senare slå rekord i julshopping? Kan vi som människor köpa oss fria från skuld om vi bara köper rättvisemärkta skygglappar? 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Till alla versioner av mig

I min hand håller jag fem kuvert, mitt namn står på allihop. Till Jenny, inget mer. Jag lägger ut dem framför mig på golvet som i en halvcir...