torsdag 1 december 2022

Koka soppa på en spik

Den här veckan har spenderats framför den sprakande brasan i vardagsrummet. Brasan är egentligen en videoinspelning på tvn. Men den ger en känsla av värme och mys när jag suttit i soffan och funderat över veckans tema. Kreativitet och skapande. 

Min första tanke om att vara en kreativ och skapande varelse behandlar ämnen som konst, foto, film och musik. Musik som vi tidigare menat vara ett av själens språk. Lagom till den här veckan så fick jag mitt 2022 wrapped på Spotify, där de visade upp mina favoritlåtar och artister i år. Har spelat över 43.000 minuter musik, det säger en del. En del av de minuterna har spenderats just i soffan, framför den sprakande brasan. På väggarna hänger det olika tavlor, en del tryckta motiv och andra köpta på vernissage. Tavlorna är viktiga för mig, för dels berättar de en historia om olika delar av mitt liv. Jag vet precis när jag köpte dem och varför. Samtidigt som de bidrar till en hemtrevlig och ombonad känsla. Vilket för mig in på tanken om skapande, vi skapar oss ett hem. Det är ju inte bara olika möbler som står strategiskt placerade som tillsammans blir ett hem. Det är känslan, ni vet när man kommer hem till någon och kan få den där hemtrevliga känslan. Det är ju inget som bara dyker upp och infinner sig, det ligger ju en tanke bakom. En kreativ tanke om varför just den där soffan står där den står och vilka gardiner, blommor, dukar och lampor som av en varsam hand har fått sin plats i just det hemmet. 

Ju mer jag tänker på skapande så märker jag att det hela tiden återkommer till att det är en specifik känsla jag vill åt. Det är en känsla som säkerligen är olika för oss alla, men när den väl infinner sig, ja då vet vi precis vad det är vi känner. Jag tänker på när jag kan se en perfekt vässad blyertspenna, min första instinkt blir att jag vill bara hålla den i min hand, känna hur den känns mellan det vana fingergreppet, vilken tyngd har den. Sedan måste jag testa den mot ett papper, en penna kan kännas helt fel om det blir fel raspande ljud när jag drar ett streck mot pappret. Det är något jag kan känna i hela kroppen, det blir som en rysning när det inte känns rätt. Samtidigt som en annan sorts rysning visar mig att det är helt rätt sorts penna till det här pappret. 

Ett annat sorts skapande är hantverket, för min del handlar det främst om att sy, sticka eller virka. Det var något jag lärde mig tidigt av min mormor. Mormor dog nu i Augusti i år. Hantverket är en del av henne som jag alltid bär med mig. Det är något vackert i det, den kunskapen är något jag inte kan tappa bort i nån flyttkartong och för det är jag evigt tacksam. Det var i hantverket vi kunde mötas och det skapade ett speciellt band mellan oss. Jag kunde verkligen känna att hon var stolt över mig när jag tagit mig an något mer komplicerat och fick det gjort. Vi har ju pratat en del om att kreativitet går hand i hand med prestation. Men för mormor så handlade det inte om att jag skulle skapa för att prestera, hon var bara så stolt över att kunna ge mig något av den kunskap hon hade. Jag såg det i hennes ögon. Och hon sa aldrig att jag gjort något fint, utan hon sa att hon var stolt att jag gjort färdigt att jag har kämpat och inte gett upp. Det var så mycket mer värt än att få höra att det var fint. 

Jag tänkte vidare på vad det betyder för mig att vara kreativ. Min tanke tog mig längre bort än konsten och hantverket. Jag tänkte på det vi pratade tidigare om i veckan, när jag menade på att vi inte behöver ha ångest för måndagar, för egentligen är det bara en ny dag. En ny dag med nya möjligheter. Det är ju vi som skapar ångesten och vad det nu innebär att det är måndag. I universum finns det inga måndagar. I djurriket finns det inga måndagar, solen vet inget om måndagar. Den lyser hela tiden, det är bara vi vänder oss bort en stund på den jord vi befinner oss på. Men jag vill inte blicka ut så pass långt bort. Om vi återgår till oss människor. Vi är skapande varelser allihop, mer eller mindre. För mig handlar kreativitet om att kunna lösa en knepig situation, eller att vakna upp en morgon och välja den positiva tanken om livet. Att med sin kreativitet och med sitt mod våga vända blad på sin egen historia. Att hitta nya vägar som ingen annan stakat ut åt dig. Att våga gå vänder när alla andra går höger. Att stå upp och säga sin mening på ett viktigt möte. Att säga nej när du vill säga nej. Att vakna och välja att inte stressa till jobbet. Att en dag välja att ta cykeln en helt ny väg istället för den vanliga sträckan. Att vara en kreativ skapande människa är för mig den som kan våga att skratta genom tårarna och våga hoppas och tro på att allting kommer lösa sig och att livet är värt att levas. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Till alla versioner av mig

I min hand håller jag fem kuvert, mitt namn står på allihop. Till Jenny, inget mer. Jag lägger ut dem framför mig på golvet som i en halvcir...